Sånt som gör lite ont inuti

Att älska sig själv är inte alltid det lättaste. Tidigare denna månaden blev jag och resten av klassen ombedda att fylla i en hälsoenkät. Många utav frågorna var relaterade till mat, narkotika och motion men det fanns även några lite djupare frågor som handlade om hur man ser sig själv. ”Är du nöjd med dig själv?” löd en utav frågorna. Det fanns fyra alternativ och det gjorde så ont i mig när jag inte visste vilket jag skulle välja. Det bästa vore ju om det bara hade funnits ett alternativ och att det var självklart att alla var tillfreds med sig själva. Men så ser det tyvärr inte ut i verkligheten. Jag önskar verkligen att fler vågade tillåta sig själva att vara nöjda. Det har jag aldrig gjort. Att man alltid kan bli bättre är något som lärarna printat in i skallen på oss sedan dag ett i skolan. Deras mening är god och självklart vill de det bästa för oss.

 Att lärarna är duktiga på att berömma kan ingen ta ifrån dem. Bra resultat och kämparinsatser belönas ofta med uppmuntrande kommentarer. Jag får många gånger höra att jag är duktig och det gör mig glad men det jag önskar allra mest är att ibland få höra meningen som sägs alldeläs för sällan: ” Isabelle, du är bra som du är.”